Grundkurs i medieövningar

Lär dig grunderna för att jobba med konventionella journalister:

  • Att förstå media och hur media kan hjälpa till att skapa ett sammanhang av kampanjen;
  • Olika typer av aktioner som kan få uppmärksamhet i media;
  • Hur man skriver pressmeddelanden, inklusive starka citat; och
  • Hur man ger pressintervjuer.

Sessioner

Nedan finns fem sessioner för undervisning i mediekunskap för aktivister. Dessa sessioner kan samköras som en heldagssittning eller som separata fristående workshops.  (Om de körs som fristående rekommenderar vi att man börjar med “Att förstå media”-modulen för att skapa ett bra sammanhang.)

1. Att förstå media (1 timme)

Material som behövs

Inledande presentationer (5 minuter)

Värdet av journalister (25 minuter)

Att bygga relationer med journalister (30 minuter)

2. Att ge aktioner ett nyhetsvärde (1,5 timme)

Material som behövs

Vad fungerar inte: vad är ointressant att trycka? (20 minuter)

Att sälja in en aktion (20 minuter)

Att skapa aktioner med mer aktionslogik. (30 minuter)

Användning: aktionsdragspel (20 minuter)

3. Att skriva nyhetsbrev/pressmeddelanden (1,5 timme)

Material som behövs

Tidslinje för att nå ut till media (30 minuter)

Valfritt: var och en skriver ett snabbt nyhetsbrev (15 minuter)

Gruppomdöme: nyhetsbrev/pressmeddelanden (20 minuter)

Att skriva dynamiska citat och iögonfallande rubriker (20 minuter)

Utformningsövning: Tidningsspelet (15 minuter)

Avslut: lärdomar (5 minuter)

4. Att sälja in pressintervjuer/grundläggande intervjuer (1 timme och 45 minuter)

Material som behövs

Öva på att sälja in en story (15 minuter)

Rollspel: alla säljer in en story (25 minuter)

Titta på ett videoklipp och reflektera över intervjuteknik (20 minuter)

Rollspel: alla blir intervjuade (30 minuter)

Avslut: självreflektion (15 minuter)

5. Introduktion till talespersonsträning (< 3,5 timmar)

Material som behövs

Valfritt: en-minutsintroduktioner (5-30 minuter)

Valfritt: Öppningssnöboll (10 minuter)

Vad gör/gör inte en talesperson? (20 minuter)

Granska delar av ett starkt mediebudskap (10 minuter)

Deltagarna förbereder ett medieuttalande (20 minuter)

Deltagarna övar på ett medieuttalande (20 minuter)

Spela in medieuttalandet (45 minuter)

Rollspel: kort intervju (60 minuter)

Avslut: lärdomar (5 minuter)

Presentationsmaterial: vad att iaktta samt feedback på intervjuer

Presentationsmaterial: exempel på intervjufrågor

 


1. Att förstå media (1 timme)

Material som behövs

  • Post-it lappar
  • Blädderblock och märkpennor
  • Presentationsmaterial

Inledande presentationer (5 minuter)

Alla får säga sitt namn och nämna en sak som de vill få med sig från denna workshop

Värdet av journalister (25 minuter)

Dela upp deltagarna i grupper om tre.  Be dem att forma grupper om tre med personer de inte känner (eller inte känner så väl).

Be dem att fundera kring: “Vilka är några av skälen till varför du tror att någon blir journalist?” Fokusera särskilt på konventionella journalister under denna workshop.  Beroende på din grupp och dina mål kanske du vill begränsa detta till tidning, TV, bloggande, etc.

Ge deltagarna fem minuter med sin trio att komma på några skäl. Samla sedan alla igen och gör upp en lista över de olika värderingarna.

Fråga när gruppen är samlad igen: “Vilka av dessa värderingar och skäl överlappar med dina värderingar?”  Lägg märke till att många journalister har valt att gå in i det här yrket eftersom de tror på välinformerade medborgare, eller deras värdesättande av demokratin eller till och med för att det är ett sätt att skapa rättvisa. Konstatera att inte alla värderingar överlappar varandra, men betona de gemensamma värderingarna.

Be nu deltagarna att återgå till sina små grupper för att fundera över: “Vad är det för olika typer av begränsningar som journalisterna kan stöta på när de infriar dessa värderingar?”  Med andra ord, säg att du är en journalist med de bästa värderingarna.  Vad, i din situation som journalist på en tidning, gör detta problematiskt?

Ge deltagarna ytterligare 5 minuter för att diskutera.

Samla alla till en stor grupp igen och diskutera.  Hjälp till att betona begränsningarna som dina journalister står inför under det här samtalet (ge ut presentationsmaterialet Att förstå journalister).  Det här är ett utmärkt tillfälle för samtal och berättelser om hur man bygger relationer med journalister.

Tips från coachen: Låt den här övningen få ta sin tid.  Att komma in i journalistens tankesätt hjälper oss att känna empati för journalisternas situation och kamper. Det är jättebra för grupper som antingen bara vet litegrann om media eller bara ser stereotyper.  När vi väl förstår behoven hos media blir annat tydligare — som varför vi måste ringa upp journalisterna före aktionen samt en medkänsla för hastigheten och stressen på nyhetsredationer.

Att bygga relationer med journalister (30 minuter)

Säg: “Så nu har ni satt er in i journalistens perspektiv. Låt oss återgå till att vara aktivister. Journalister kan ha vissa överlappande värderingar, men vi måste fortfarande relatera till dem utifrån deras inskränkningar – som, även om de råkar att helt hålla med oss, gör det svårt för oss att få mediebevakning. Så med tanke på de här inskränkningarna, vad är några saker som ni tycker att vi behöver göra för att de ska publicera oss?”

Be deltagarna att samla sig i nya grupper om tre (med personer de inte känner).  I sina små grupper ska de svara på: “Baserat på samtalet ni just hörde, vad är några saker som aktivister behöver göra för att kommunicera med journalister?  Finns det någonting nytt som slagit er?”  Be dem skriva sina svar på post-it lappar.  (Ge varje grupp 2 eller 3 post-it lappar.)

Ge deltagarna 5 minuter.

Se till att de sätter upp sina post-it lappar och delar sina reflektioner.  Under den här tiden är det ett ypperligt tillfälle att delge berättelser och exempel.

Se över listan.  Om de inte har nämnts (eller måste understrykas), gör följande poänger utifrån Hur man bygger en positiv relation med pressen.

Fråga den stora gruppen “Mycket på den här listan är hur vi kommunicerar med reportrar.  Vilka är några av de platser där vi kommunicerar med reportrar?”  Se till att folk nämner: pressmeddelanden, personliga telefonsamtal, att träffas ansikte mot ansikte på evenemang och till och med enstaka luncher/samkväm.  Målet med denna session är att få folk att tänka bredare och inte bara på pressmeddelanden — och att skapa ett mer sofistikerat tänkande om att bygga upp en relation till pressen som en del av organisering.

Presentationsmaterial Checklista för medieaktioner.

 


2. Att göra aktioner mediemässiga (1,5 timme)

Material som behövs

  • Presentationsmaterial
  • Märkpennor och tejp
  • Papper och pennor (tillräckligt många för varje deltagare)

Vad fungerar inte: vad är ointressant att publicera? (20 minuter)

Förklara att: “även det bästa mediaarbetet kommer sannolikt att misslyckas utan intressanta nyheter — och för många av oss är det vår aktion.  Vi lägger ofta mer tid på att fundera över vad vi skriver på våra plakat än själva aktionen.  Låt oss börja med att prata om vad det är som gör en aktion oattraktiv för media att bevaka.”

Givet det ni känner till om media, vad är det som gör det ointressant att publicera något om en aktion?  Gör en lista.

Se till att listan innehåller teman som rör fallgropar för gruppen, som:

  • Ritual (samma aktion om och om igen);
  • Inget som är visuellt intressant (eller ljudmässigt, för radio);
  • Ingen dramatik (man vet vad som kommer att hända innan aktionen ens börjar);
  • Tråkigt.

Be om exempel längs vägen. Erkänn att vissa aktioner du gjort inte var mediemässiga!  Och var medkännande: Bekräfta att frågan kan vara mycket angelägen men att aktionen fortfarande kanske inte drar till sig uppmärksamhet från media — det är fel men det är så det funkar.

“Det finns olika sätt att göra en aktion mer mediemässig: sälj in aktionen bättre eller justera den eller omdesigna till en bättre aktion. Ibland är vi fast med en dålig aktion och måste sälja in den, men — om media är vårt mål — är det bäst om vi designar den med media i åtanke.  Vanligtvis innebär det att skapa en ett helt sammanhang och inte bara en enskild aktion.  Men låt oss nu öva på våra färdigheter på båda situationerna.”

Att sälja in en aktion (20 minuter)

För den här aktiviteten bör du antingen förbereda ett exempel eller få ett från gruppen. Till exempel: “En grupp på 20 studenter genomför sin första offentliga aktion i form av en divesteringskampanj. Deras mål är att få sina universitet att divestera och kommer därför att demonstrera på universitetsområdet utanför rektorns kontor med sina krav.”  Förklara det så simpelt och tråkigt som möjligt.

Förklara att vi inte kommer få chansen att ändra aktionens utformning — utan istället hitta olika sätt att förklara det för pressen.  Ge deltagarna 30 sekunder för att fundera individuellt på hur de skulle sälja in aktionen på ett sätt som bäst matchar massmedias behov.  Gör rimliga gissningar om du behöver mer information.

Låt dem dela sin idé parvis med någon.

Efter ett par minuter kan du uppmuntra dem att bli kreativa: “Se om ni kan komma på några andra sätt att sälja in aktionen som andra i rummet inte har kommit på.”  Tillåt några extra minuter för detta.

När deltagarna är samlade i en stor grupp igen, fråga dem: “Vad kom ni fram till?”  Försök att namnge olika strategier som folk använder för att göra det intressant (som använd superlativ som “första” eller knyt an till ett globalt sammanhang eller använd historiska exempel).  Skriv upp dem på blädderblocket.  Benämn blädderblocket: “Hur man gör aktioner mer mediemässiga.”

Efter att deltagarna delat med sig av sina försök, fråga: “Vad mer kan vi lägga till på listan?”  Om någon föreslår en ändring för göra aktionen mer spännande, använd då det som en övergång till nästa steg.

(Håll det här avsnittet i rörelse för det finns en del 2.)

Att skapa aktioner med mer aktionslogik. (30 minuter)

Fråga nu: ok, om vi kunde justera aktionen?  Vad kan vi ändra på?  Låt deltagarna återgå till sina ursprungliga par och se om de kan komma på alternativ involverar en förändring av aktionen för att göra den mer intressant för media.  Ge ett exempel eller få ett från gruppen.

Tillåt cirka fem minuter och fråga sedan om deras idéer.

Återgå till blädderblocket: “Vad kan vi lägga till på listan nu?  Lägg till mer justeringar på listan.

Förklara att en huvudingrediens när det kommer till intressanta aktioner är en stark “Aktionslogik.”  Ge ut presentationsmaterialet och antingen läs eller förklara dess punkter.

Granska blädderblocket och vad gruppen kom fram till.

Användning: Aktionsdragspel (20 minuter)

Dela ut presentationsmaterial: Att skapa nyhetsvärdiga aktioner.  Om det finns tid så läs upp presentationsmaterialet högt eller låt deltagarna läsa själva.  Fråga om det finns några frågor angående några av dessa — eller andra tekniker som har nämnts.

Kör Aktionsdragspelsverktyget.

Förklara att: “nu får ni en chans att öva! Så här gör ni: Högst upp på pappret, skriv ner en aktion som du kanske blir tillfrågad att sälja in till media — antingen någon som du vet om eller en påhittad.  Skriv ner tillräckligt mycket detaljer så att aktionen och sammanhanget blir tydligt för de andra i rummet. För härnäst kommer vi att skicka runt pappret och varje person kommer att skriva ner antingen ett sätt att sälja in eller justera aktionen.”

Vad som händer sedan är att varje person kommer att byta sitt papper med någon annan.

Alla kommer att läsa den översta beskrivningen och skriva ner ett sätt att sälja in eller justera den aktionen så att den blir mer mediemässig. Vi kanske inte vet tillräckligt för att vara säkra, men låt oss öva eftersom vi vet att en bra idé ger upphov till andra bra idéer.  Till sist så kommer varje person att vika upp den nedersta delen på pappret så att aktionen inte är synlig (som ett dragspel) — och sedan byta med någon annan i gruppen.

Gör detta åtminstone 6 eller 7 gånger.  Låt sedan deltagarna lämna tillbaka pappren till sin rätta ägare. Låt dem dela med sig i små grupper: Några bra idéer? Hur var det att komma på alternativ?

Avsluta med uppskattning för gruppen.

 


3. Att skriva mediainbjudningar/pressmeddelanden (1,5 timme)

Material som behövs

  • Presentationsmaterial
  • Blädderblock och märkpennor
  • En hög med olika tidningar
  • VALFRITT FÖR ATT SPARA TID: Deltagarna tar med exempel på pressmeddelanden/inbjudningar som de själva har skrivit.

Tidslinje för att nå ut till media (30 minuter)

Förklara att: “en av sakerna som begränsar medias effektivitet är tid –  de är under ett konstant tryck för att skriva nästa artikel eller få band för nästa nyhetssändning.  Låt oss använda det för att hjälpa oss tänka på tidslinjer när det gäller att nå ut till media.”

I små grupper, vad är de viktigaste sätten att nå ut till media före, under och efter en aktion? Ge 3 minuter för denna uppgift.

Be deltagarna att dela med sig av vad de kom på. Ge exempel eller bekräfta viktig information som de nämner.

Presentationsmaterial: Mediainbjudningar och pressmeddelanden.  Ge personerna några minuter för att se över förslagen på sidan. Diskutera detaljerna på dessa (som att varför låta reportrarna veta flera dagar i förväg? Varför ska man ringa dagen innan aktionen?).

Låt oss granska presentationsmaterialet: vad är en mediainbjudan och ett pressmeddelande?  Läs (eller låt andra läsa) den första sidan på flygbladet högt. Besvara eventuella frågor för att klargöra.

“Den här tidslinjen hjälper oss också att tänka på vad vi skriver i en mediainbjudning.  Vi skriver för att fånga deras uppmärksamhet — tillräckligt för att locka reportrar. Låt oss öva på att göra det.”

Valfritt: var och en skriver en snabb mediainbjudning (15 minuter)

(Istället för att låta folk skriva under workshopen kan du be några stycken att ta med sig mediainbjudningar eller pressmeddelanden i förväg.)

Förklara att: vi kommer att titta på mediainbjudningar tillsammans. För att göra det måste vi skriva några inbjudningar.  Så tänk på en aktion som är aktuell — ta sedan 10 minuter för att skriva en inbjudning till den.  Om det underlättar kan ni skriva tillsammans med andra.

Ge folk 15 minuter för att skriva.  Oroa dig inte för att det är för kort tid – även om det inte är tillräckligt är det aldrig fel att öva sig på att skriva snabbt och effektivt.  Och de får en chans att finjustera det senare.

Gruppomdöme: mediainbjudningar/pressmeddelanden (20 minuter)

Låt de komma upp en och en och dela sin inbjudan med “journalisten” (föredragsvis en riktig journalist; annars får det bli du eller någon med mycket expertis).

Journalisten läser upp inbjudan högt och ger sedan omedelbart sina reflektioner om vad som fångat hans eller hennes intresse samt sin reaktion.

Stäm av i den stora gruppen, inklusive eventuella frågor från resten av gruppen. Detta är ett utmärkt tillfälle att ge coaching och viktiga råd för att skriva effektiva inbjudningar (eller pressmeddelanden, eftersom vissa människor kan ha tagit med sig pressmeddelanden), inklusive:

  • Håll det kort och anpassa det till en sida;
  • Tillbringa merparten av din tid till att skapa den perfekta rubriken och det inledande stycket – du har bara ett par dyrbara sekunder att berätta för media vem du är och varför de bör fortsätta läsa. Berätta vem, vad, när och var i slutet av första stycket;
  • Använd statistik och starka citat;
  • Använd korrekt stavning, interpunktion och grammatik.

Upprepa denna övning i minst 3 omgångar.

Att skriva dynamiska citat och iögonfallande rubriker (20 minuter)

Få deltagarna att samla sig i grupper om tre med personer som de inte känner så väl.

Förklara att: “ett av sätten att stärka vårt skrivande är att bli bättre på skriva bra krokar och svängiga citat.  Vad är bästa sättet att lära sig om vad media publicerar?  Titta på vad de publicerar!”

Ta fram en bunt med tidningar.

Förklara: “Jag kommer att dela ut tidningar till var och en av er.  Titta på tidningen och skriv ner intressanta fraser, citat eller iögonfallande rubriker. Det behöver inte handla om vårt arbete alls — vi är bara ute efter sådant som hamnar i tidningen. Sedan kommer vi att reflektera.”

Avsätt ungefär 7 minuter för dem att ägna sig åt tidningarna.  Deltagarna skriver ner fraser, citat eller rubriker.  Uppmuntra dem att söka upp en räckvidd av olika varianter.

“Vad hittade ni?“  Be dem dela med sig vad de skrivit i sina små grupper. Be dem att fundera kring vilka lärdomar de kan dra från dem medan de skriver.

I den stora gruppen, reflektera över lärdomar i effektivt skrivande (inklusive att skriva citat).  Låt dem först fundera över vad som fungerar med citaten.  Lärdomar om citaten kan inkludera:

  • Ha ett smalt ändamål för ditt citat (låt det inte upprepa det som säga genom aktionen);
  • Använd dynamiskt och vardagligt språk. (Citat bör inte låta som om de var konstruerade, de bör vara naturliga, undvik jargong);
  • Gör så att varje mening kan citeras på egen hand och behåll din avsikt;
  • Använd ett starkt språk som är suggestivt och minnesvärt.
  • Få tillåtelse från en talare innan du använder hens citat!

Reflektera över rubrikerna som de hittade.  Strategier för att skriva starka rubriker kan vara:

Utformningsövning: Tidningsspelet (15 minuter)

Förklara: “Att läsa nyheter är ett utmärkt sätt att bli bättre som författare och på att jobba med media. En annan färdighet är att bli mer flexibel i utformningen av våra problem. Den här aktiviteten är till för att hjälpa oss att bli bättre på att koppla våra aktioner till frågor som redan cirkulerar i media — eftersom media har hela ‘sammanhanget’. Ibland kan vi sälja in en story för att den är kopplad till en annan fråga som de redan skriver om.”

I varje liten grupp: deltagarna kommer individuellt att välja ut en tidningsartikel och läsa rubriken och en del av artikeln högt. Sedan kommer gruppen behöva komma på olika sätt att prata om deras fråga och relatera den direkt till artikeln.

Detta är en utmanande aktivitet och de kan behöva din hjälp att ta fram en modell först. Poängen är alltså inte att använda återkopplingsspråk utan att faktiskt koppla ihop frågorna så meningsfullt som möjligt. Detta är en bra färdighet för kampanjare – att öva på att relatera våra frågor till andra – det hjälper oss också som media, att koppla ihop vår story med redan etablerade mediesammanhang också. Och även om vi inte säljer in våra berättelser på det sättet kommer det ge oss en ökad färdighet och flexibilitet under medieintervjuer.

En kampanjare skriver: “Tidningsspelen utvecklade vår färdighet i att kunna koppla vår fråga till vad som helst – och de hjälpte oss vårt folk så att de kunde göra kopplingar till andra frågor också.”

Tillbringa minst 8 timmar med att öva och håll en kortare avstämning om det ni lärt er.

Avslut: lärdomar (5 minuter)

Som en avslutande runda för denna session: Be varje person komma på och dela en tidningsrubrik för att beskriva vad de har lärt sig

 


4. Att sälja in pressintervjuer/grundläggande intervjuer (1 timme och 45 minuter)

Proffstips: När vi informellt tillfrågade 350-anställda fann vi att få använder pressmeddelanden men fick mediebevakning ändå.  Hur? Genom att bygga relationer med reportrar och bli pålitliga källor som kan ringa upp dem och be dem komma.

Tips från coachen: om möjligt, be en journalist att sitta med på den här sessionen. De kan leda intervjun och ge feedback direkt baserat på egen erfarenhet. Detta kan stärka relationen med den journalisten och kvaliteten på feedbacken blir mycket skarpare. (Vi har tagit med oss journalister som aldrig hade berört vår fråga tidigare och det resulterade i att de bevakade frågan senare!)

Material som behövs

  • Presentationsmaterial
  • Blädderblock och märkpennor
  • Bärbar dator för att visa ett medieklipp
  • Pappersbitar och pennor (för varje deltagare)

Öva på att sälja in en story (15 minuter)

Förklara entusiastiskt: “Låt oss börja sälja in berättelser till reportrar!”  Ordna så att två stolar är vända rygg mot rygg så att alla kan se dem.

Be deltagarna tänka på aktioner som kan uppstå i deras kampanj.  “Låt oss ha någon öva på att ringa upp en reporter och berätta för dem.  Låt oss säga att du har skickat iväg ett pressmeddelande och aktionen är imorgon — och du vill veta huruvida de är intresserade av att komma.”

Be någon frivillig att sätta sig på en stol och sälja in sin aktion.  Om ni inte har någon journalist så be någon annan med erfarenhet av pressen att spela rollen som en icke-fientlig presskontakt — de tar den andra stolen.

Få dem att öva på att ringa ett samtal till reportern framför resten av gruppen.

Stäm av direkt hur det gick.  Vad kändes starkt? Betona de positiva egenskaperna. Vad kan stärkas? Få feedback från deltagaren, reportern och resten av gruppen. Detta är ett utmärkt tillfälle att göra följande poänger:

  • Börja med att fråga om de har en minut över (det är ingen vits att slösa tid om de inte har det);
  • Presentera dig;
  • Var beredd på att förklara din aktion klart och tydligt;
  • Ge “krokar” (eller skäl för att aktionen är intressant) tidigt;
  • Var dig själv – och visa dig själv (du bygger upp ett professionellt förhållande);
  • Det är ok att fråga om de kommer på evenemanget.

Rollspel: alla säljer in en story (25 minuter)

Använd Parallella rader att öva med:

Skapa två parallella rader med lika antal deltagare.  Låt en sida vara reportrar.  Den andra ska sälja in till reportrarna.

Förklara att: “detta är den tredje gången som du ringer upp den här reportern. De skrev inte om dig första gången men däremot på din senaste aktion för två veckor sedan.  Nu har du en aktion på gång… (kom på en riktig aktion som din grupp har på gång eller skulle kunna göra)  …nu kommer du att ringa upp den här reportern och se om de är intresserade av att komma.  Kom ihåg att de är upptagna människor och att du också vill bygga upp ett förhållande till dem.”

Se till att rollerna är tydliga och sätt sedan igång! Fortsätt i ungefär sex minuter, innan energin börjar ta slut.

Gör en kortare avstämning i den stora gruppen och se över de viktigaste lärdomarna för att rekrytera deltagare.

Låt dem sedan byta roller och göra det igen.

Låt dem sitta ner och stämma av i den stora gruppen.  Kom ihåg att du också lär folk hur man pratar med reportrar så ge exempel och historier utifrån din egen erfarenhet.

Presentationsmaterial: Att förstå journalister

Titta på ett videoklipp och reflektera över intervjuteknik (20 minuter)

Ta fram den bärbara datorn och förbered medieklippet om en talesperson som också är aktivist.  Titta på videoklippet (mindre än 10 minuter).  Några exempel som du kan använda — men använd om möjligt lokala favoriter:

Efter intervjun: Be deltagarna para ihop sig två och två och diskutera vad de gjorde bra. Reflektera över de mest och minst inflytelserika delarna. Vad var mest fängslande? Vad märkte du i deras kommunikation med varandra?

Gör en lista med “Medieintervjuer: vad fungerar?”  Fortsätt att dela berättelser.  Till slut, betona viktiga lärdomar.

Dela ut: Att ge fantastiska intervjuer: grunderna.  Betona några poänger från presentationsmaterialet som de inte nämner, inklusive “ABC”-metoden:

  1. Acknowledge [Bekräfta frågan]
  2. Bridge [Återkoppla]
  3. Content [Innehåll]

ABC-metoden är att när du får en fråga som inte ingår i ditt budskap så bekräftar du frågan och “återkopplar” den sedan med din poäng, till exempel:

  • “Det är ett problem, men vad allmänheten är mest angelägen om är …”..”
  • “Vissa säger det men vad vår forskning visar är …”
  • “Ja, den debatten kommer att fortlöpa och i dag är vi fokuserade på …”
  • “Det är en åsikt, men vi måste se hur detta passar in i helheten …”

“Låt oss öva på det här!”

Rollspel: alla blir intervjuade (30 minuter)

Som tidigare, använd Parallella rader att öva med:

Skapa två parallella rader med lika antal deltagare.  Låt en sida vara reportrar.  Den andra sidan kommer att ge en intervju.  Intervjun kommer pågå i 5 minuter.

Förklara att: “reportrar; ni är inte fientligt inställda men ni känner inte heller till någonting om klimatförändring. Ni är en tidning och kommer att skriva en längre artikel. Ni letar efter intressanta citat och planerar att utforma det som en debatt om den lokala ekonomin och huruvida ni har råd med klimatpolitiken. Resten av er kommer att intervjuas efter aktionen som ni beskrev i det senaste rollspelet. Vad är ert budskap? Vad är er poäng? Gör er redo.”

Se till att rollerna är tydliga och sätt sedan igång!  Kör i 5 minuter. Avbryt dem sedan.

Gör en kortare avstämning i den stora gruppen och se över de viktigaste lärdomarna för att rekrytera deltagare. Fråga: Hur var intervjun? Vad gjorde ni som fungerade, även om bara så lite, för att hålla er till ert budskap? Fråga reportrarna: Hur använde er partner ABC-metoden på ett effektivt sätt?

Byt roller och gör det igen. Låt dem sedan sitta ner och stäm av i den stora gruppen.  Kom ihåg att du också lär folk hur man pratar med reportrar, så ge exempel och historier utifrån din egen erfarenhet. Inkludera lärdomar om hur man använder korta meningar genom att ge personliga exempel, kroppsspråk, att inte använda jargong och att göra det konkret. Presentationsmaterial: Att ge fantastiska intervjuer: grunderna.

Avslut: självreflektion (15 minuter)

Dela ut pappersbitar. Be deltagarna att snabbt rita en bild av sig själva. Be dem att på samma papper skriva ner några av deras styrkor när det kommer till att jobba med pressen och att göra intervjuer — både saker som de vet sedan tidigare om sig själva samt nya som de tagit med sig från den här sessionen.

I runda: låt varje person dela med sig av en ny sak som de lärt sig om sina färdigheter.

 


5. Introduktion till talespersonsträning (< 3,5 timmar)

Tips från coachen: om möjligt, försök att få en journalist att sitta med på den här sessionen. De kan hjälpa till att leda intervjun och ge feedback direkt, baserat på egen erfarenhet. Detta bygger ett starkare förhållande med den journalisten och kvaliteten på feedbacken är mycket skarpare. (Vi har tagit med journalister som vi har haft en relation till men som aldrig bevakade vår fråga och det resulterade i att de skrev om frågan i ett senare skede!)

(Eventuellt vill du kanske inkludera ovan sessioner samt rollspel om Grundläggande intervjuer.)

Material som behövs

Tillräckligt många sätt att spela in och titta på i grupper om fem (dvs. om ni är 20 personer har ni 5 kameror och 4 bärbara datorer utställda för att titta på videoklipp).  Om ni är mer än 5 personer delar ni alltså in er i mindre grupper när det är dags för att spela in och titta på videoklipp:

  • Kamera (eller smartphone) samt stativ (eller annat stadigt sätt att spela in)
  • Bärbar dator (eller någonstans där ni kan titta på inspelningarna från din kamera – ni kanske också behöver kortläsare eller kablar för att överföra inspelningen till din dator)
  • Presentationsmaterial
  • Blädderblock och märkpennor

Valfritt: Enminutsintroduktioner (5-30 minuter)

Om detta är i början av workshopen och gruppen inte känner varandra, börja med en enminutsintroduktion.  “Var och en av er kommer att ha en minut att turas om att stå längst fram i rummet och presentera er själva. Ni får säga vad ni vill och ni kan presentera er i vilken ordning ni vill. Jag kommer att ta tiden och säger till när minuten är över.” Se till att deltagarna förstår — samt att detta inte är en “runda” så de behöver bestämma sig för vem som ska gå härnäst (inte i turordning som en cirkel).

Stå eller sitt längst bak i rummet och vänta tills den första personen går längst fram. Ta tiden på varje persons presentation. När alla är klara så presenterar du dig också.

Håll på tiden: om folk försöker hålla det kortare så påminn dem om att de har en hel minut framför hela gruppen.

Para ihop dem två och två för att stämma av deras reaktioner: hur gick det för dig? 

Framkalla ett par responser när ni återgår till en stor grupp igen.  Bjud in folk till självmedvetenhet när det gäller att stå framför folk, om tid, improvisation och känslan av att vara under tryck. Förklara att detta är färdigheter som vi måste utveckla när vi blir talespersoner.

Valfritt: Öppningssnöboll (10 minuter)

(Denna session är en bra början för grupper som har fastnat i att prata “som aktivister” — där de kanske inte klarar av att prata med folk som inte är bekanta med frågan.)

Sätt igång genom att ge varje deltagare en pappersbit.

Säg till folk: “På denna pappersbit skriver ni ner några av era favoritpoänger som ni gör när ni pratar med andra aktivister om social förändring, långt in på småtimmarna.  Detta kan handla helt om din kampanj eller bara om förändring i allmänhet.”

Ge folk ett par minuter för att skriva ner en punkt per pappersbit.  Om de har flera poänger kan de ta flera pappersbitar (uppmuntra detta). Låt dem inte fundera för mycket på detta.

SEDAN låter du alla knyckla ihop sina pappersbitar. Och låt dem lekfullt kasta dem på varandra! “Snöbollskrig!”

Avsluta genom att säga: “När vi gör intervjuer – och särskilt tuffa intervjuer – måste vi komma ihåg att folk jobbar utifrån olika värderingar och ramar.  Vi kan inte använda förkortningar. Vi kan inte förlita oss på gemensamma värderingar i vår aktivistkultur. Vi måste vädja till allmänt gemensamma värdering – och lära oss att prata på ett annat sätt. Detta är ett sätt att leva och det sker bäst genom att regelbundet prata med människor som är utanför vår verksamhetskrets.  På denna workshop ger vi dig ytterligare tips för att hjälpa till med det här.”

Vad gör/gör inte en talesperson? (20 minuter)

Välkomna till denna session om att vara en talesperson. Låt oss fundera på att vara en talesperson: vad är några av de saker som en talesperson bör göra?  Framkalla några reaktioner och börja skriva upp dem.  Och vad bör en talesperson inte göra? Få fram några fler reaktioner och skriv upp dem.

Fortsätta fylla i de två listorna.  Se till att följande nämns:

  • Talespersoner bör endast prata för organisationen/rörelsen;
  • Talespersoner bör vara passionerade;
  • Talespersoner bör inte fastna i att svara på hypotetiska situationer;
  • Talespersoner bör inte prata om frågor utanför deras kunskapsområde.

Avsluta med att tacka för begreppen: “Och en sak till som talespersoner gör är att… framföra sitt mediebudskap! Så låt oss fundera på detta en liten stund.”

Granska delar av ett starkt mediebudskap (10 minuter)

Handledaren börjar med ett exempel på en gång när hen framförde ett uttalande till pressen (till exempel, när hen förklarade en aktion eller släppte en ny rapport).  Be folk att säga några saker högt som utgör ett start medieuttalande, se till att det innehåller:

  • Inte byggt utifrån motståndarnas ramar utan sina egna;
  • Strukturera ditt budskap som “Problem/Lösning/Åtgärd” – genom att tydligt definiera problemet (till exempel ett uppvärmande klot eller att inte leva upp till Parisavtalet), lösningen som du föreslår (till exempel divestering) och åtgärden som du ber folk att göra (till exempel skicka brev eller ringa för att utöva påtryckningar).

(Se ytterligare tips i Att ge fantastiska intervjuer: avancerade tekniker)

Deltagarna förbereder ett medieuttalande (20 minuter)

Be nu deltagarna att tänka på en situation som de (kanske) har på gång i sina kampanjer och be dem förbereda ett kort medieuttalande på cirka 20-30 sekunder som:

  • anger deras position,
  • rättfärdigar den,
  • belyser den och
  • avslutar med en sammanfattning/en begäran/ett synsätt.

Exempel: “Nobelpriset firar mänsklighetens största prestationer.  Men deras investeringar stöder bolag som styr oss mot oåterkalleligt klimatkaos. (Problem) Man kan inte hedra vetenskapliga framsteg och samtidigt stödja ett företag som Exxon som har tillbringat årtionden med att försvåra för klimatforskningen. Nobelstiftelsen bör sluta investera i kol, olja och gasindustrin. (Lösning) Det är därför vi uppmanar Nobelstiftelsen att divestera ur fossila bränslen. (Handling)

Deltagarna förbereder sina uttalanden var för sig – 10 minuter

Deltagarna övar på ett medieuttalande (20 minuter)

“Lås oss värma upp med att öva på att leverera våra uttalanden innan vi får en chans att spela in dem.”

Deltagarna parar ihop sig med en annan person.  Var och en av dem framför sitt medieuttalande.  Deltagarna ger varandra feedback på leverans och innehåll.  Granska alla lärdomar eller frågor som kom upp i den stora gruppen.

Detta är ett utmärkt tillfälle att ge specifik coaching genom exempel och berättelser.

Spela in medieuttalandet (45 minuter)

Varje deltagare kommer att spela in sitt uttalande (individuellt i ett enskilt rum medan andra väntar utanför). Andra utanför kan få stöd/coaching från varandra för att stärka sina uttalanden.

Berätta för deltagarna att prata med journalisterna under inspelningen (snarare än att titta på kameran). De kan få flera försök på sig.

Titta på inspelade medieuttalanden och feedback – 5-10 minuter per deltagare eller i mån av tid. Beroende på ert teknikupplägg kan ni också gör det i små grupper.

Fråga den intervjuade: vad de gillade med det och vad de gjorde bra. Emedan det kan vara lätt för deltagarna att kritisera vad de inte gjorde så bra, uppmuntra dem att hålla fast vid en del av de beteenden de gjorde som fungerade bra. Be andra att dela med sig av vad de gillade. Lägg till eventuell viktig feedback som inte har nämnts tidigare (se nedan: saker att ta hänsyn till när det är dags för feedback på intervjuer).

Upprepa samma process för frågan ‘Vad kunde de ha gjort bättre?’.

När feedbackrundan är över, belys några av de viktigaste lärdomarna och poängerna och avsluta på ett positivt sätt.

Ge ut presentationsmaterial: Att ge fantastiska intervjuer: Tips for TV & Radio.

Rollspel: kort intervju (60 minuter)

Påminn deltagarna om att detta är en bra övning att öva på innan man ger verkliga intervjuer. Detta kan göras som en TV- eller radiointervju.

Få helst en journalist att genomföra intervjun. Alternativt, hitta några frågor som har ställts i verkliga intervjuer angående 350:s arbete och divesteringskampanjer i det förflutna (se exempel nedan).

Ha varje deltagare intervjuad längst fram i rummet (för större grupper kan ni ha flera “stationer” runt om i rummet).  Det bör vara en kort intervju, omkring 3 minuter lång, beroende på hur mycket tid ni har.

Sedan tittar deltagarna på inspelningarna och delar feedback (se övning ovan).

När feedbackrundan är klar, belys några av de viktigaste lärdomarna och poängerna. Uppmuntra deltagarna att fortsätta öva även när de är tillbaka i sina grupper och innan de har intervjuer eller aktioner på gång. Avsluta på ett positivt sätt så att deltagarna känner sig trygga med att ge intervjuer i framtiden.

Om du har en större grupp låt folk mingla i den stora gruppen för att dela med sig av en lärdom som de fått med sig från sessionen.

Avslut: lärdomar (5 minuter)

Avsluta med en runda där varje person delar med sig av 2 saker som de tar med sig från sessionen.


Presentationsmaterial: saker att hålla koll på samt feedback på intervjuer

 

  • Förde de ut sitt viktigaste budskap?
  • Talade de tydligt och i korta meningar?
  • Gjorde de pauser (kraftfullt verktyg för att låta sina ord spegla deras inverkan och ge publiken en chans att bearbeta/följa med lättare)?
  • Skräddarsydde de sitt budskap till publiken? Tror ni att publiken blev övertygad?
  • Gav de konkreta exempel? Använde de sig av kampanj-jargong (undvik!) eller talade de i abstrakta eller vaga begrepp (“rättvis omställning”… “att bygga en rörelse”)?
  • Gav de några specifika svar som var bra eller dåliga när det kommer till innehåll?
  • Hur besvarade de svåra/provocerande frågor?
    • Tips för att förbli lugn och vänlig. Om journalisten är oförskämd kommer det bara att reflektera dåligt på journalisten. Publiken kommer att märka det.
    • Man bör undvika att upprepa negativa frågor (t.ex. ‘Ni har misslyckats’ bör inte besvaras genom att säga ‘vi har inte misslyckats’ och därigenom upprepa anklagelsen.
    • Har de återkopplat från svåra eller mindre relevanta frågor till sina diskussionsämnen? t.ex. bekräfta en fråga som du inte har något intresse av att svara på, återkoppla till vad du egentligen vill prata om (centrala budskap), exempelvis: ‘det är en intressant poäng men vi är här idag för att visa att…’
    • Har de omformat frågor som inkluderade vissa antaganden? T.ex. fossilindustrin kan inte klandra ‘oss allihopa’, eller; att lösa klimatförändringarna är en fråga om politik snarare än ett tekniskt problem.
  • Hållning och kroppsspråk: förmedlar det energi och passion?
  • Att visa personlighet: Fick de fram en del av sin personlighet (energi, leenden, passion, utstrålning?)
  • Inga knäppta händer: vissa offentliga taltränare rekommenderar att knäppa händerna för att hindra oss från att gestikulera för mycket. Däremot kan det hindra kroppen från att frigöra energi, som sedan söker andra utlopp (ryckningar i ögonlocken, studsande, etc). Det är bättre att låta ens händer röra sig naturligt (såvida man inte rör sig så mycket att det är distraherande eller att ens gester blir för stora – händer och underarmar som rör sig upp till armbågen är i allmänhet bra)
  • Röst: för mjuk? onaturligt högfrekvent?
  • Tempo och tydlighet: går talet för fort?
  • Ögon: bibehåller man ögonkontakten? Att titta bort kan få en att verka osäker, inte övertygad eller falsk. Det hindrar en också från att samspela med journalisterna och därmed med sin publik.

 


Presentationsmaterial: Exempel på intervjufrågor

 

Anpassa så mycket som möjligt till sammanhanget hos kampanjaren som intervjuas (t.ex. skräddarsy frågor till kampanjen/aktionen).

  • Vad gör ni här idag? [i aktionssammanhang]
  • Varför frågar du [kampanjmålet] till [kampanjbehovet]?
  • Vad har ni/har er kampanj åstadkommit hittills?/ Vad är er största framgång?
  • Vad är klimatförändring och varför ska jag bry mig om det?
  • Varför är klimatförändring en viktig fråga för dig personligen?
  • Vad är 350.org?
  • Ni kampanjar mot fossila bränslen men faktum är att fossilindustrin bara svarar på vårt energibehov.
  • Vi kommer behöva fossila bränslen under en lång tid framöver för att möta energibehoven.

Divestering

  • Vad är divestering?
  • Varför ber ni [målet] att sluta att investera i fossila bränslen?
  • Vad har [målets] svar varit?
  • Hur mycket pengar har [målet] investerat i fossila bränsen?
  • [Målet] har inte många investeringar. Vad är poängen?
  • Om [målet] säljer sina innehav kommer någon annan att köpa dem.
  • Vad har divesteringsrörelsen åstadkommit hittills?
  • [Målet] behöver försäkra sig om att få en bra avkastning på sina investeringar.
  • Vart bör [målet] lägga sina pengar istället?

Bädda in material: